En

Enens bark är ett suveränt tändmaterial, och det är då det lösa flagnande yttre skiktet som används. Torkar snabbt i fickan även om den insamlas vid fuktigt väder. Vid bågdrillning och liknande primitiva metoder för att göra upp eld är det oftast enbark virad till en liten boll som man samlar upp glöden med.

Enens barr är C-vitaminrika och kan användas till att koka te på, för sig själva eller blandade i granbarr- eller tallbarrste för att ge den drycken godare smak. Barren kan användas året runt men är allra bäst under vinterhalvåret.

Enens blå bär kan ätas och har hög kolhydrathalt, men man kan bli illamående om man äter för många. De lämpar sig därför bäst som smaksättning genom att de blandas i andra maträtter som grytor och liknande. Man kan även gnida in kött med bären innan det tillagas. Undvik de unga gröna bären.

Bären är även användbara i medicinalsammanhang, för att bota rethosta och halsont vid förkylningar m.m. De verksamma ämnena är här eteriska oljor och druvsocker. Koka ett 20-tal bär i ca 15 minuter i 1 dl vatten och drick efter behov. En mildare dryck kan fås genom att till en mängd kokande vatten lägga i samma mängd unga grenar eller skott och koka dubbelt så länge. Denna dryck bereds främst mot magont.

Eneträ är extremt lämpligt för tillverkning av allehanda små träredskap, från enkla ätpinnar till snidade skedar och kåsor. De smalare grenarna är utmärkta att tälja till fiskestickor av.