Läger - Granriskåta

Ett smart sätt att få ett stabilt och varaktigt skydd på ganska kort tid är att göra en enkel kåtaställning täckt med granris. Denna modell har fördelen att den är helt självstagande och därför kan placeras varsomhelst, samt även att den håller värmen mycket bra under kallare årstider eftersom eldstaden kan placeras inne i skyddet.

Börja med tre lika långa störar, som alla har en Y-formad klyka i toppen och som lutas mot varandra varigenom hela konstruktionen låses naturligt av klykorna.

Om man vill och har tid kan man surra fast en extra triangelformad ram av mindre grenar (kojan på bilderna har två) för att få en stadigare grundstomme, men detta är inte alls nödvändigt.

Därefter lutar man fler smala störar in mot den befintliga stommen - på bilden lutas de mot de vågräta ramarna, men finns inte dessa så lutar man dem bara emot de utstickande topparna på klyk-konstruktionen.

Ett par mindre grenar som också delar sig i Y-form har fästs över ingången, med klykan nedåt stående på den undre ramen och änden fastknuten mot den övre.

När man har den lodräta stommen klar flätar man in unga flexibla grenar och sly vågrätt igenom hela konstruktionen i ett rutmönster.

En öppning lämnas fri högst upp i konstruktionen för att släppa ut rök, om man vill elda inne i skyddet (kojan på bilden byggdes bredvid en befintlig eldstad, men denna flyttades sedan in till kojans centrum).

När man har ett färdigt grundskelett täcks stommen med täta granriskvistar, som flätas in först mellan de unga vidjorna i stommen och sedan i varandra. Börja längst ner och bygg på uppåt.

Om man bygger skyddet för övernattning under kallare årstider så bör även ingången göras avsevärt mindre än på bilden - bara så stor att man kan ta sig in och ut - för att hålla värmen bättre.

Kojan på bilden byggdes bara för att låta snöas över och därigenom få en enkel eldhydda med vindskydd för vinterbruk. Därför fick den, för att spara på skogen, anses vara färdig här då det främsta syftet med hela konstruktionen bara var att bära upp snön.

Skall man bo i skyddet under barmarksförhållanden så flätar man förstås in mycket mer granris tills väggarna blivit helt vind- och regntäta.

Alla bilder © Robert Cederholm

Vill man ha en enkel dörr för att hålla värmen bättre och snöblåst och regn ute utan att behöva fläta en separat matta för detta kan man bara luta några unga granar mot ingången. Hugg av de kvistar som sticker in obekvämt långt i skyddet.

Med en mindre dörröppning blir metoden förstås mycket effektivare än på bilden då man kan välja mindre och tätare granar till dörr, alternativt bara sticka in några långa och tjocka granrisruskor ovanför ingången och låta dem hänga ner över dörrhålet.

Detta skydd kommer bäst till sin rätt under kallare årstider då det håller värmen bra om man tätat det ordentligt och även effektivt stänger ute allt regn och oväder, men man ska heller inte underskatta den psykologiska rogivande effekten och det ökade välbefinnandet som ett slutet skydd av denna "tipi"-typ ger. Det känns oftast lite mer som ett tryggt hem att vistas i än andra mer öppna bivacktyper, särskilt för icke skogsvana, och har även fördelen att det håller åtminstone en del av myggen utanför.

Skyddet på bilden har en basdiameter på mellan 2 och 3 meter vilket duger utmärkt till två personer som ligger, eller tre som sitter, kring elden. Anpassa storleken på skyddet så att du inte behöver värma upp mer luft än vad som behövs för den/de som skall vistas i det.

Tänk också på att du behöver markägarens tillstånd om du vill hugga levande träd. Ett bra tips för att hitta levande byggmaterial/råved kan annars också vara att söka kring områden där det nyligen avverkats, där kan man ofta hitta överblivna färska småträd, granris och sly som lämnats kvar men ännu inte hunnit börja murkna. Vindfällda träd s.k rotvältor är ett annat tips, men tänk på att markägare där ändå kan vilja ha veden/virket i trädet.

Dela denna sida på:

www.overlevnad.se är en projektsida om överlevnad och vildmarksliv